Pappa är alltid med oss



Vi för några dagar sedan. Neo hade hittat sin pappas studentmössa i sovrummet så jag passade på att ta på min också, hur längesedan va de inte man tog studenten då?! 6 år...! Sjukt. Hur som helst, vi passade på att skicka ett gäng pussar till finaste pappan i himlen...


God morgon på er!

Allt bra? Här är det en kvinna som fastnat i ett ständig trötthetstöcken! Är ALLTID trött och jag är så less på de...! Men de vänder väl nån gång som allting annat :)
Trots att Neo somnade 21.45 igår (vi va på kalas) så vaknade ha ändå 5.45! Jag som trodde att jag/vi skulle få lite sovmorgon men tji fick jag!

Asså hade skrivit en massa som bara försvann så nu är jag PISS arg och vet inte om jag pallar skriva allt igen...:/ ÅHHHH!!

Tar de lite kort iaf.
Jo, jag har fått i mig kaffe som jag är beroende av nu trots att jag hatade de för typ en månad sedan! ;) Så jag börjar så smått vakna till liv.
Idag känner jag för att bara ligga på soffan o slöa HELA dagen men de går ju inte såklart. Har massor att göra (SOM VANLIGT) och lilleman ska ju underhållas. Jag får vänta till vecka 34 då jag har semester då jag inte kan göra nått annat än att ligga på soffan o glo på film...längtar! :)


Ville bara inflika att det är så satans i gatans jobbigt att vara ensamstående ibland!! Vilken semester de hade varit att vara två om saken...



Men istället ligger pappa här och vilar...:( Saknar honom av hela mitt hjärta...
Vi va ju så in i helvetes lyckliga! Hatar att Jocke inte får lära känna Neo och att Neo inte kommer minnas sin underbara pappa. Det är min stora sorg som jag kommer bära med mig hela livet. Tänk vad vissa människor ska behöva bära med sig hela livet...och vi har ju bara ett liv. Kul att man ska behöva släpa omkring på en massa skit då ju...Hur som helst, Joacim Eric Daniel Björk va de bästa som hänt mig, innan Neo föddes.


Asså min älskade Jocke...Jag pallar inte...:(


Nu svävade jag ut lite med en massa känslor o grejer men så är det. Jag svävar helt plötsligt bort och tappar fattningen lite...Hoppas att ni står ut med osammanhängade inlägg, haha...

Nä, nu ska jag lyssna lite på MTV och stirra ut i luften...Neo leker med gardinen, hehe...


KRAM


Kommentarer
Postat av: johanna

Ida..

Jag känner med dig även om jag inte ens i min vildaste fantasi kan förstå din riktiga känsla och vad du går igenom. Man kan bara föreställa sig...och inte ens då är man i närheten.

Som du säger så är ryggsäcken tung och man ska orka bära den hela livet.

Och jag tycker din ryggsäck är alldeles för tung för nån i vår ålder. Kämpa på!

Och neo kan skatta sig lycklig som har en så fin mamma som verkligen gör allt för honom.

Kram johanna

2011-07-07 @ 13:55:36
URL: http://growinglove.blogg.se/
Postat av: Emely

Oh minns du studenten Ida! Vilken härlig dag. Synd att man inte har så många bilder därifrån bara :(

2011-07-07 @ 16:10:40
URL: http://eleganzias.blogg.se/
Postat av: Helen

Styrke kramar!!!

Brukar titta in här och livet känns inte så rättvist alla gånger....

Kram

2011-07-07 @ 19:28:26
Postat av: josse

åhh, jag förstår precis hur du känner. Ibland vet man inte var man ska hitta sin styrka. Alla runt om en säger att man måste vara stark och hit och dit.. Men ibland orkar man inte.. O det är okej! Jag tycker du är så sjukt stark som orkar med hus, jobb, och en liten underbar son på det! Du får mig att bara bita i hop ibland när det går i mot mig.. Och ändå är mina problem kanske bara en droppe i havet imot dina! DU ÄR SÅ HIMLA DUKTIG, DET SKA DU VETA, och du inspererar mig!

ha en underbar sommar.

2011-07-07 @ 21:52:06
Postat av: Medmänniska

Hjälper kanske inte...men skickar en styrkekram!

2011-07-08 @ 00:01:48
Postat av: Helena

Du ska vara väldigt STOLT över dig själv! Har följt dig här sedan det fruktansvärda hände. Ibland är det svårt att se sig själv som stark. Man är ju bara tvungen att hålla sig över ytan, även om man bara vill sjunka. Neo har tur som har dig som mamma! Allt du gör det görs med så mycket kärlek att det strålar ut genom datorn. Det är orättvist att du ska behöva gå igenom det här. Men en dag, en dag kommer du må bättre igen... det är jag säker på!

2011-07-10 @ 10:54:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0