Många tankar i huvudet nu
Man kan ju inte låta bli att tänka en massa och att oroa sig över hur det kommer att bli. Min bebis ligger till 99% med rumpen neråt, två barnmorskor tycker de och jag håller med dom, jag har på känn att huvudet är uppåt eftersom jag känner sparkar nertill och inte i sidan. I denna veckan ska bebisen har fixerat sig med huvudet ner och de allra flesta har de. Jag frågade barnmorskan om de va vanligt att de inte vänt på sig och de va enligt henne ganska så ovanligt, de stöter bara på de då och då men visst förekommer de.
Så - kl 15 idag fick jag en tid till ett ultraljud som ska fastställa hur barnet ligger (men jag VET att rumpan är ner, jag bara vet de) och de känns faktiskt ganska läskigt...jag hade inte räknat med att ultraljud till. Jag har hela tiden trott att jag ska vara helt "normal", alltså ha en helt vanlig graviditet och förlossning utan att göra en massa saker som man vanligtvis inte behöver göra. Det jag fruktar allra mest är ett kejsarsnitt vilket ofta blir resultatet om barnet ligger i säte (rumpan först).
Men om den nu ligger med rumpan ner idag så blir de en tid till ett vändningsförsök antagligen nu i veckan. Barnmorskan berättade om det hela och de är inte så farligt. Ofta kan man vända den snabbt och lätt men andra gånger inte. Barnmorskan skrev att mitt barn va "rörligt" men samtidigt inte *"så rörlig". Ammen hallå, hur ska detta gå? Ja, kanske så går den inte att vända...jag har aldrig känt att bebben ligger med huvudet ner så de känns lite läskigt...hoppas att den är super rörlig så den vänder sig snabbt och lätt (OM den nu ligger i säte dvs).
I sällsynta fall kan ett vändningsförsök sluta i akut snitt och de skrämmer LIVET ur mig. Man ska inte säga "de händer inte mig" för visst kan de hända, allt kan hända om det finns en risk.
Jaja, det är svårt att inte vara lite orolig även om folk säger till en att det kommer gå bra och va inte orolig...man är inte mer än människa - en människa med ett barn i magen dessutom...
Meddelar senare hur de hela gått...
//Babymom - Ida
Så - kl 15 idag fick jag en tid till ett ultraljud som ska fastställa hur barnet ligger (men jag VET att rumpan är ner, jag bara vet de) och de känns faktiskt ganska läskigt...jag hade inte räknat med att ultraljud till. Jag har hela tiden trott att jag ska vara helt "normal", alltså ha en helt vanlig graviditet och förlossning utan att göra en massa saker som man vanligtvis inte behöver göra. Det jag fruktar allra mest är ett kejsarsnitt vilket ofta blir resultatet om barnet ligger i säte (rumpan först).
Men om den nu ligger med rumpan ner idag så blir de en tid till ett vändningsförsök antagligen nu i veckan. Barnmorskan berättade om det hela och de är inte så farligt. Ofta kan man vända den snabbt och lätt men andra gånger inte. Barnmorskan skrev att mitt barn va "rörligt" men samtidigt inte *"så rörlig". Ammen hallå, hur ska detta gå? Ja, kanske så går den inte att vända...jag har aldrig känt att bebben ligger med huvudet ner så de känns lite läskigt...hoppas att den är super rörlig så den vänder sig snabbt och lätt (OM den nu ligger i säte dvs).
I sällsynta fall kan ett vändningsförsök sluta i akut snitt och de skrämmer LIVET ur mig. Man ska inte säga "de händer inte mig" för visst kan de hända, allt kan hända om det finns en risk.
Jaja, det är svårt att inte vara lite orolig även om folk säger till en att det kommer gå bra och va inte orolig...man är inte mer än människa - en människa med ett barn i magen dessutom...
Meddelar senare hur de hela gått...
//Babymom - Ida
Kommentarer
Trackback
