Svacka svacka...tuff tid väntar...
Neo är sjuk och jag är sjuk...Kräksjuka...
Trots de va jag tvungen att besöka Jocke igår! Jag saknar honom så. Hela kroppen värker efter honom...Nu har det blivit svårt att ta till sig allt igen...Fatta att han är död...Hur kan Jocke vara död?! Och hur kan han ha varit död i ett år på onsdag?! Livet SUGER FETBALLE IBLAND!!
Bilen jag gav Jocke i somras står kvar på graven...Graven?! Vilket JÄVLA ord!! Borde inte få finnas och speciellt inte i samma mening som namnet Jocke!!
Min älskade darling, kom tillbaka till mig!! I need you like crazy!!
23 mars på onsdag...suck...Jag återupplever alla känslorna igen...så som jag kände dom för ett år sedan...Att livet känns hopplöst! Och inte blir det bättre av att vi är sjuka heller...
BLÄÄÄÄÄÄ!! VILL BARA SKRIKA RAKT UT!!
"AAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!!!"
Hej har följt din blogg nu ett tag men inte vågat skriva något (man kanske inte vill läsa en tråkig kommentar och bli påmind när man har en bra dag).
Du är en hjälte för mig.
Att som nybliven mamma mista sin kärlek och att resa sig igen och ta hand om er son,så starkt.
Kram
Du är så stark! Jag är så imponerad av att "se" din styrka. Du klarar av vardagen med en liten trots denna sorg. Jag vet inte vad jag ska säga mer, jag är helt mållös! Styrkekramar till dig!!
Hoppas du förstår att det finns så otroligt många här ute i Sverige som skänker alla sina tankar till dig! All styrka till dig, fina Ida!
Tänker på dig! Många kramar
Du är så stark! Svårt att ta till sig ordet "stark" då man känner sig som svagast. Men ordet passar dig verkligen. Även om det inte känns så nu så kommer bättre tider.
Håller med en av ovanstående kommentarerna att jag har inte velat skriva något för att bli påmind en en dag och dessutom totalt oföberedd kan verkligen knäcka en.
Jag vet vad du går igenom även om det inte var pappan till mina barn och att det gått 14 år i maj, men smärtan är total för mig ibland ändå.
Massa kramar till dig.
Jag kom in på din blogg när jag googlade gravidmagar, nu ligger jag här, på min semester i Thailand och kan inte sluta gråta. Jag vet inte hur jag ska utrycka mig i ord, kan inte tänka mig in i din situation.. jag önskar dig all lycka för att du ska må så bra du kan!
